Nu.

En sak har jag förstått. Och det är att jag verkligen måste planera mina dagar. Lägga upp dem och punkta upp min mål och måsten. Annars går det inte. I ett "swisch" är dagen över och inget gjort. Sen kommer ångesten. Nej, inget mer sånt. Som den "list-människa" jag är blir det nu en noggrann förberedelse inför varje morgondag. Vissa behöver det, och jag har insett att jag är en av dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback