popkonst

En hel vecka utan piller snart. De tog helt enkelt slut.. och jag har inte haft tid att åka till någon Pharmacy.

Jag vet hur det var sist, första gången jag missade det. Kände mig så liten och vek. Började gråta för minsta lilla sak. Jag vet faktiskt inte hur många gånger jag bröt ihop under den dagen, men det var definitivt fler än vad som kan räknas på fingrarna. Låg där på biljardbordet och stirrade upp i taket. Tänkte på döden, och A tvingades höra både det ena och det andra. Förvirrat. Helt konstig blev jag, och rispade upp handleden med en stiftpenna..

Nu mår jag däremot PRIMA. Solen strålar och det är alldeles överhett ute. Har nyss snott Titus gamla cykel. Den är utan bromsar, men jag är glad ändå!