popkonst

Vissa vill bara ha klart för sig att det inte smyger omkring en barnvakt och leker mellanhand.. lite info och olika värderingar är radat för missförstånd, så det var ju bra att det visade sig så fort. Peace, love & understanding tänker man ju då.
Andra tänker:  

"WÄÄÄÄÄÄÄÄ, aldrig mer, aldrig mer" och sparkar och slår med knytnävarna i väggen.

Jaha? Ok.  

Nu ska vi ner och klura ihop lite finurliga raggningsrepliker. Gotta love it. Svenska språket it is! Morgondagen är galen, men jag hinner banne mig inte sova. Det finns inte. Två timmars nap imorgon istället. Nehej, tickelitack sa det. Saknar min fru, men det är bara 1 månad och 2 dagar kvar nu. Puss & kärlek.

Då har man rensat ut all skrot som fanns att tillgå. Inga mer sötsaker. Slutt- och ingen påfyllning blir det! Skönt (fast nu mår man inte hundra direkt). Hur gott är godis på en skala? Precis. Inte gott alls.

Sol, blått och varma vindar idag. Catchade upp med plutten. Prommis, skateboarding, och fina samtal vid ån. Long term? "I go wherever you go". När är det dags att sluta fly och börja fäkta? Jag är inte säker, men en chansning skadar väl inte.

Hatar när det blöder i halsen. 2 prov + 1 memory test imorgon. Ändå har jag bara en lektion. Så, tack och hej kanske?

Ps. MIRJAM, kan du inte skälla lite mer på mig?! Ds.

Ikväll ska jag träffa mitt mos. Vill gärna, men samtidigt tigger min kropp efter träning.. ungefär just nu? Hinner inte dock. Absolut inte. Finns inte. Men ikväll, efter läxorna och.. nej. Ska inte. Någonting är ganska snett när man avböjer att träffa folk för träningens skull. Men härligt är det.

I förra veckan tappade mitt liv en del struktur. Ordning vändes till kaos, kan man utan överdrift säga. Jag lyckades tappa bort:

- Mobilen
- Kalendern
- Armbandklockan

Vad sjutton?

Nu ska jag skriva ett brev...

Lovisa fixar biffen inom fem minuter.

Har precis kommit hem till A, som stolt spelar upp sin nyskrivna låt på gitarren. Som vanligt är hela lägenheten full av ditten & datten. Halvfulla muggar med någon tveksam alkoholblandning står utspridda över golvet.. givetvis också under den soffa jag sitter i, vilket leder till att jag råkar sparka till någon mugg med rödblaskigt innehåll som snabbt lägger sig över heltäckningsmattan... Nice. Fram med papper, diskborste (?!) och allt vad vi hade till hands! Ett grovjobb att få bort det där vill jag lova. Efter en halvtimmas slit börjar en utmattad A pyssla med någon DVD medan jag går ut till badrummet för att slänga bort papperet.. eller.. spola ner det. Så mycket var det inte. Men i samma sekund som jag trycker på spolknappen börjar någon slags varningssignal blinka i skallen på mig. Amerikanska toaletter är ju väldigt klena när det kommer till vattenspolning.. Kniper ihop ögonen och för att inte långt senare öppna dem och inse att.. japp, it's clogged. Fantastiskt. Idag är jag duktig, minsann. Står och kämpar där ett bra tag tills A börjar undra vad jag håller på med, och med svansen mellan benen tvingas jag ta mig ut till vardagsrummet och bekänna att det inte är över än... "WHAT?!" Han rusar ut, och innan jag hunnit säga "Dooooon't fluuuush.."(allt hände i slow motion) har A kastat sig över spolknappen och vattnet forsar över kanten, fyller hela badrummet, och tar sig vidare ut i hallen. Fort gick det! Jag flydde upp på badkarskanten medan A kravlade sig upp i duschdraperiet. Typ.

"Hoppsan.."

Den sista tiden har varit... en resa.

På alla möjliga känslomässiga plan.
Det är märkligt det där..

Jordelivet är något väldigt speciellt och oförutsägbart. Du kan aldrig vara beredd på något, egentligen. Tänk så mycket det finns att upptäcka! Både på insidan och på den mark du står på. Insikter, möjligheter.. Kan man någonsin lära känna sig själv till etthundra procent? Jag tror inte det.

North Dakota var ju lite mer passande än Stockholm.

För första gången på åtta månader stämmer nu klockslagen i mina blogginlägg.
Det firar vi med ett svettigt träningspass. På återseende.

Rest in peace, Anders.

Den nya eran. Jag glädjes. Nu väntar en hel del roligheter..

Har precis tryckt i mig en blåbärsbagel med cream cheese.
Det skulle jag aldrig gjort för ett halvår sedan.
Men gott var det.

Kasabian sjunger för mig, och alldeles strax väntar speech class.

Igår blev jag kidnappad. Jag såg ut som en rålök, men det gjorde inget. Tokmysig ferre. Gin är fortfarande inte okej. Huvvaligen. Vi förde lite tokerier i badrummet. Gömde oss bakom draperiet och hoppade fram med ett "WHAAAAAAH!!!" när folk stod och kissade. Hoho, det var roligt vill jag lova!

Dagen efter har man alltid så rara diskussioner. Är det inte så? Även med icke-fest-människor. Jag vet inte, kanske är det bara jag som blir deep? Nu ska jag hugga in på mitt smarriga, gröna äpple. Hejdos.