Vet ni vad.
Jag känner så här; att det är synd att man aldrig tar sig dit att skriva ordentligt. Nöjer sig med att kasta ihop något inlägg i förbifarten och sedan hoppa iväg någon annanstans! Jag nöjer mig faktiskt inte. Nej. Jag vill skriva, jag kan skriva. Skriver jag? Nej. Jag klottrar och lämnar allting på sin kant. Bokstäver huller om buller halvt övergivna.. några här, några där.
Åh, så jag saknar vackert formulerade meningar.
Meningsfullhet? Det också. Det ekar lite här. Jag är inte riktigt tillfreds. Kan inte riktigt känna att det är jag. Jag vill mer än så här. Mycket mer. Önskar jag tog mig tid. En annan sak. Innehållet. Jag kan inte skriva vad jag vill, vågar inte skriva vad jag vill. Medan mycket är uteslutet och ej omnämnt, är andra saker mer avslöjande. Naket. Vill jag ha det så? Jag skulle inte tillåta mig att ha vilka läsare som helst till den här bloggen. En liten oro finns där i samband med tanken på risken att någon eller några jag inte vill dela med mig av mitt liv och mina tankar till ska hitta hit.. Sunt? Ska jag öppna mitt lilla läsarplank någon annanstans? Radera sådant som skrämmer och hålla mig till det säkra? Jag vet inte. Jag är kluven (och överdriven?).
Eller också tycker jag bara väldigt mycket om detaljer.