Dizzy miss lizzy
Jag trodde jag skulle klara mig-men icke. Vips, så var även jag tung & tjock i hjärnan. Snora, snora, snora.. ont i halsen, atchoooo och allt det där. Riktigt tungt, skulle allra helst bara ligga i sängen och stirra upp i taket just nu. Dessvärre är det inte något det finns tid till då diverse papper, mailande och telefonsamtal tvingar mig att vara i full gång trots huvudvärken som just nu verkar ha flyttat in på heltid. Resten av la familia for till mitt älskade Småland idag, och det var meningen att jag också skulle följa med. Allt USA-jobb, en pilsk engelskalärare samt en elak tandläkartid satte dock käppar i hjulet för mig, och nu tvingas jag stanna hemma ett par dagar till den här veckan och tar inte tåget dit först på torsdag (hårt).
När allt känns tungt så kan det hjälpa en smula att se framåt, och viss uppmuntran infinner sig när man för sig själv inser att saker och ting (även om det är svårt att tro) trots allt går framåt, och för varje litet projekt som slutförs så minskar gradvis högen av uppgifter, som (hur overkligt det än kan låta) även de har sitt avslut (oh, how I long to that day!)
Mitt F1-VISA närmar sig alltså sakta men säkert, och flera punkter kan idag se sig som avbockade:
> Jag har uthämtat mitt nya pass (och ser ut som Hannibal Lector)
> Hunnit fota mig till mitt DS-156
> Avgiften på 800 SEK är betald
> CSN har skickat mig bevis på studiefinansiering
> Personbeviset från skattemyndigheten har kommit
> och jag har äntligen fått tillräcklig backup för att kunna fylla i blanketterna DS-156, DS-157, DS-158.
Vad jag behöver nu är ett nytt I-20 från skolan (där jag förhoppningsvis får lov att vara svensk medborgare denna gång) samt betalningen av SEVIS-avgiften, lite frankerade kuvert osv. Idag bokade jag i alla fall tid för intervju med amerikanska ambassaden, och jag hoppas evinnerligt att jag fått alla viktiga papper tills dess, så att man kan få den överstökad.
...Sade jag förresten att vi bokat flyg nu? Den 24:e augusti åker vi (jag, Mirrre, Marre & Pilen) och sedan blir det bye bye Sweden 10 månader framöver.
När allt känns tungt så kan det hjälpa en smula att se framåt, och viss uppmuntran infinner sig när man för sig själv inser att saker och ting (även om det är svårt att tro) trots allt går framåt, och för varje litet projekt som slutförs så minskar gradvis högen av uppgifter, som (hur overkligt det än kan låta) även de har sitt avslut (oh, how I long to that day!)
Mitt F1-VISA närmar sig alltså sakta men säkert, och flera punkter kan idag se sig som avbockade:
> Jag har uthämtat mitt nya pass (och ser ut som Hannibal Lector)
> Hunnit fota mig till mitt DS-156
> Avgiften på 800 SEK är betald
> CSN har skickat mig bevis på studiefinansiering
> Personbeviset från skattemyndigheten har kommit
> och jag har äntligen fått tillräcklig backup för att kunna fylla i blanketterna DS-156, DS-157, DS-158.
Vad jag behöver nu är ett nytt I-20 från skolan (där jag förhoppningsvis får lov att vara svensk medborgare denna gång) samt betalningen av SEVIS-avgiften, lite frankerade kuvert osv. Idag bokade jag i alla fall tid för intervju med amerikanska ambassaden, och jag hoppas evinnerligt att jag fått alla viktiga papper tills dess, så att man kan få den överstökad.
...Sade jag förresten att vi bokat flyg nu? Den 24:e augusti åker vi (jag, Mirrre, Marre & Pilen) och sedan blir det bye bye Sweden 10 månader framöver.
Kommentarer
Postat av: Hofia!
Haha! Jag lyckades smitta er alla! hihi. Snart är de yran. men först en mini söt festival i vingåker. du är väl på?
Postat av: Lovisa
Fia: KLART JAG ÄR. Det var ju mitt förslag knasis ;)
Trackback