popkonst

Nu är det pingst och jag jobbar hela helgen. Storhelger betyder mycket cäsh & det behöver jag. Pass som börjar tidigt i gryningen och slutar sent i skymningen betyder också asocialitet. Även på mors dag. Sedan kan det också bli svårt att fullfölja en dejt, med till exempel Jossan. Men det är smällar man får ta. Att se Lasse Lindh en fredagkväll på en blöt nation med lite för många billiga drinkar (och irländare) före ett långt arbetspass är inget jag rekommenderar. Inte heller att sova (en halvtimma) på en stol på ett skruttigt vandrarhem i city innan man hoppar på bussen 6.20 från stan. Men det har sin charm ändå. När jag struttade ut på gatan i min gråa klänning & strumpbyxor med lite för många hål i, hade solen för länge sedan intagit himlen och det var faktiskt riktigt varmt. Det får mig att tänka på att det snart är sommar. Varma nätter. Sena nätter. Galna nätter. En halvtimma kvar, sen 12 timmar i samma miljö. Jag längtar inte ihjäl mig. Fast jag tror det kommer gå fort. Jag är lite av ett levande energiknippe nu, trots mina få 30 minuter av sömn. Jag hoppas det håller i sig hela dagen.